Jag föddes en kall dag 1990.. Pappa var full och förmnodligen lite därtill.

Han hade snott en barnvagn som jag skulle ligga i när vi skulle hem, han hade snott den eftersom han hade köpt droger för pengarna och inte kunde köpa en!

Det första året fick inte min pappa hålla i mig, inte titta på mig inte heller vistas i samma rum! Jag gallskrek! När det var dags för min födelsedag, var vi tillbaka på samma visa som när ja föddes! Min pappa hade snott presenter till mig för han hade köpt knark för pengarna och var då tvungen att sno nått! Kommer som tur är inte ihåg nått av den tiden.. Men när jag blev lite större dvs 3 år, så fick vi flytta till en fosterfamilj. Mamma skulle följa med pappa på medbehandlig för att han skulle sluta som han lovat mig så många gånger.. Pappa stack, mamma var kvar för att få hjälp med sina problem. Hennes problem var inte alkohol eller droger! Nej det var andra saker där!! Ett extremt stort kontrollbehov, att lyssna på mamma annars måste jag dra ner byxorna, lägga mig i hennes knä.. Få smisk tills de brann på skinkorna! Hon hade även ett stort kontrollbehov av att ha "ordning och reda" "lek med en sak i taget, lägg tillbaka dem på exakt samma ställe annars får ni stryk!"

Var så rädd att göra fel, vågade inte fråga hur jag skulle göra för att inte göra fel, för då fick man stryk! Allt jag gjorde var fel! Jag var 3 år när jag började bädda min säng själv, bäddade jag den inte som mamma ville så rev hon upp hela sängen.. Allt låg på golvet, bara att börja om från början. Jag började vika och lägga in min tvätt vid 3 års ålder.. samma sak där, var det fel slet hon ner allt på golvet och jag fick börja om!

Hos min fosterfamilj var det annorlunda, där fick jag beröm när jag bäddade min säng ÄVEN att det blev fel! Lika så när jag vek mina kläder! Jag fick inte stryk, jag fick vad alla barn behöver! Kärlek!